I Miss You Every Single Day♥


Du är den personen jag behöver. Det är du som med ett enda ord kan få mig att le. Mer och mer så fångar du mitt hjärta. Genom ett leende så får du mitt hjärta att må bra. Det finns inte tillräckligt många ord för att förklara hur mycket jag älskar dig.

Men du förstår inte vad du gör mot mig. Du vet inte hur mycket du betyder. Det finns ingen chans i världen att jag skulle förtjäna någon som dig. Du gjorde mig så lycklig, de dagarna jag hade dig. Det var som att vara i himlen, i armarna på en ängel. Jag skulle aldrig släppt dig ifrån mig.

Saknar fortfarande de nätterna då du låg och kramade mig, när du höll min hand hårt innan jag skulle sova. Då kände jag mig trygg, då kände jag mig lycklig.


Jag föddes med otur. Jag har aldrig någonsin varit riktigt lycklig, förutom ett fåtal gånger, men då har den flytt. Jag visste att det skulle sluta så här. Jag är så ensam även om jag har så många runt omkring mig. Det jag behöver är dina armar runt mig. Om jag bara fick detta så skulle jag aldrig behöva något mer. Jag skulle göra allt för att få ha dig igen.

När du lämnade mig så tog du med dig mitt hjärta.


Du är alltid i mina tankar. Jag kan känna lukten av dig långt efter det du gått, när jag ligger i min säng och saknar dig. Jag ser ditt ansikte när jag blundar, det är ständigt i mina drömmar. Jag kan känna dina armar runt mig, men när jag vänder mig om så finns du inte där. Jag kan fortfarande höra din röst i mitt huvud, minns alla orden du sa, de som fick mig att älska dig så.

När jag minns allt detta så inser jag att jag inte kan låta dig gå. Jag skulle aldrig låtit dig gå från början.


Du anar inte hur ont det gör. Du kan inte förstå. Du kanske inte vill förstå. Men det är så sjukt jobbigt. Jag saknar dig varenda jävla dag. Jag gråter mig till sömns. Fick jag välja själv så skulle jag inte känna alls. Jag vill ju inte känna som jag gör.

På något sätt så kan jag inte förstå vad det är jag gjort för att förtjäna så stor smärta. Vad gör jag för fel hela tiden? Varför kan jag inte få det jag vill ha en endaste gång i livet. För dig så skulle jag ge upp så jävla mycket. Jag skulle verkligen kunna göra allt bara för att återigen ha dig vid min sida.


Om du sa att du älskade mig så skulle jag aldrig be om något mer. Om du visade att du älskade mig skulle jag inte behöva något annat. Det är sant, kärlekens band är starkt, och du har bundit mig hårt.

Nu vet jag inte hur jag ska göra för att kunna ta mig loss. Du har inte knutit upp, du har lämnat mig här fast. Fast med alla tankar och minnen med dig, de dagarna vi tillbringade tillsammans. De orden du en gång skrev kan jag läsa om och om igen, och mina tårar rinner. Det är konstigt att de aldrig slutar. Jag borde vara tom nu, det borde inte finnas några tårar kvar. Men du kan alltid locka fram dem. Jag älskar dig och du vet vem du är.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0