It's all about me

Du sitter och pratar med en person som står er väldigt nära. Ämnet alkohol kommer upp i bilden som du helst försöker undvika eftersom du dricker inte alkohol och har inget intresse av att äns börja, och de handlar inte om att vara den "duktiga flickan" som tillslut hamna utanför alla. Utan beror på helt andra saker. Iallafall ämnet kommer upp och personen sitter och berättar om sin kväll då personen har bråkat med en annan person. Då du berättar att du inte kan förstå varför en person du ser dagligen i skolan snackar skit om dig och är allmänt otrevlig. Då den här personen som står dig nära förklara för dig, att i andras ögon är du ingenting, du är absolut ingen i deras ögon, just för att du väljer att heldre sitta hemma på helgerna eller om du väljer att gå ut så umgås du med de vänner som inte är ute och "super" och knullar runt. Du försöker förklara för personen som då är påverkad av just alkohol att du har absolut inget intresse med att dricka, du ser inget possitivt med de. Men tillslut ger du upp för de är ingen idé att äns fortsätta förklara för personen fattar inte och säger om och om igen att du är ingenting i deras ögon, det är ditt egna fel att du blir utanför av de flesta då du väljer att aldrig följer med ute och festar. Vad gör du när du höra dessa orden komma ifrån en person som verkligen står dig nära?

Sitter nämligen här nu och funderar på vad fan jag ska göra. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Gör så ont i mig att höra personen säga så till mig. Inte äns de närmaste kan acceptera att jag har VALT att inte dricka, de är mitt VAL jag har gjort i livet. Ska man behöva bli kränkt för de?